Puh, så rullade allt på i 180 och innan man märkte nåt av så var diagnoskursen över. Sista dagen fick vi den där föreläsningen om mindfulness. Det var ju positivt och intressant. Nån smart typ har plockat buddisternas budskap om hur man ska leva i nuet utan stress och kommit på hur man kan tjäna pengar på det genom att lära ett program med olika övningar. En övning var att äta ett äpple vääääldigt koncentrerat. Bortsett från övningarna så var det intressant. Buddha var ju smart liksom.
Sjukgymnastik sittande fick vi också prova på. Det var lite kul. Assistenten fick hålla i mina armar och göra rörelserna. Marionettdocka. Det gav mig en idé om att man helt klart borde göra ett träningsprogram med alla klassiska, fula dansmoves man kommer på och göra ett träningsprogram av; pulp fiction, makarena, staying alive, grease lightning… Buskuldansa med ottilia och träna rörligheten utan att anstränga musklerna. Hålla igång rörligheten.
Att åka 50 mil hem igen gick bra, precis som på ditvägen var det först efteråt jag fick ont. Det har varit två smärtsamma dagar och jag har stundvis haft hemska ryckningar. Det priset kan jag betala.
