Igår kväll var jag väldigt trött på att vara hemma efter att ha legat hemma med feber i veckan. Sven jobbade. Jag och Ottilia åkte hem till Eric, Emma och Flirt-alva och hängde lite. Vi tog färdtjänst och att åka dit gick kanonbra. Bilbarnstolen satt fast ordentligt, tror jag. Jag hade ju ingen assistent med som kunde kontrollera det ordentligt. Jag gjorde också valet att inte ta med mig min trogne följeslagare rullatorn. Eric brukar ledsaga mig ner till bilen med en sovandes ottilia i famnen när vi ska hem. Då är det mörkt och då är det bättre om jag kan hålla i honom än rullatorn. Vita käppen fick hänga med istället (blindpinnen).
När jag beställde resa beställde jag därför att chauffören skulleringa när han var framme och möta oss vid dörren. Det gjorde han, men han hade ingen bilbarnstol med sig. Han tyckte hon kunde åka på bilkudde. Jag diskuterade inte ens saken med honom utan sa att det i ställningen står bilbarnstol och att han därför måste åka och hämta en. Då slängde han på luren i örat på mig. Jag ringde transam och sa att jag inte tänker låta den föraren ledsaga mig i mörker och bära mitt sovande barn. Vilken obehaglig tanke.Prova själva att blunda och be en total främling hjälpa er till bilen. Eric körde hem oss istället.
Nu blir det till att anteckna och skicka klagomail. den här gången får enhetschefen en egen kopia.
Det märktes ju dock på chauffören som körde oss dit att det här med bilbarnstol diskuterats på jobbet. Hon hade en helkt annan inställning än sist vi sågs då hon dök upp med bilkudde och inte hade en aning om vad en bilbarnstol var för något.
Kvällen var trevlig. Det var lite fotboll ibakgrunden som störde men whatever, sverige vann ju så alla var på gott humör. Åt pizza, snattrade med emma och lekte med ungarna. De två byttes av att skrika när de skulle somna så de väckte varandra. Till slut däckade de och då var idol i full gång. Sen visade det sig att de snaggat Olles afro och då var det jag som skrek. Shit, vilken skräckis! Barnen vaknade inte som tur var.