Med bara några veckor kvar av Open Art 2022 tycker lokala konstnären och aktivisten Frida Ingha att det är dags att avslöja vad som står skrivet i punktskrift på hennes verk ”Tillgänglighet för ingen alls”. Del 3 av 5.
Text publicerad i Nerikes Allehanda 2022 i samband med Open Art.
Bakgrundsfakta
Frida Inghas konstverk i Open Art 2022 består av en stolpe med fem riktningsskyltar som pekar åt olika håll. Texten på skyltarna är skrivna på punktskrift, samtidigt sitter skyltarna så pass högt upp att ingen når dem.
Verket står på Stortorget, precis vid entrén till rådhuset i Örebro.
Utformningen och verkets placering handlar om hur insatser baserade på mänskliga rättigheter utlovas och lagstiftas, men ibland utformas på ett så ogenomtänkt sätt att de inte gör någon skillnad.
Skylt 3: Demokrati / följa nyhetsrapporteringen
Det är val snart. Det vet ni, va? Ja, hur skulle man kunna missa en sådan sak? Såvida en inte bodde under en sten, utan wifi eller Open Art.
Att välja ordet ”demokrati” till mitt konstverk var självskrivet och att koppla ”följa nyhetsrapporteringen” väldigt personligt.
Valet 2022 är första året som valsedlarna finns tillgängliga på punktskrift. Äntligen! Jag har beställt ett gäng, trots att jag utöver min synnedsättning även har nedsatt känsel i händerna, vilket gör punktskriften svår att läsa. Det är en principsak.
När jag såg inslaget om nyheten på SVT tappade jag räkningen på hur många gånger ordet valhemlighet upprepades, det blev lite absurt. När det rapporteras om förbättringar för blindas rösträtt, borde då inte andra avgörande faktorer nämnas?
Jag vill se de här valsedlarna på punktskrift som en peppande delseger. Vissa vallokaler är fortfarande inte tillgängliga för rullstolar. Inte en enda fråga i SVT:s valbarometer var kopplad till funktionshindrade. Nyheter, debatter och andra informationsflöden är inte tillgängliga för alla.
Hur ska en väljare kunna rösta demokratiskt utan att ha fått ta del av samhällsinformation och nyheter på samma villkor som andra?
Nyhetsrapportering, vill jag påstå, är den faktor som spelar störst roll i att förse befolkningen med objektiv information. Demokrati är inte enbart det som sker på valdagen. Valperioden har 1460 dagar till som räknas?
Att nyhetsprogram på tv och internet textas är viktigt för många. Utvecklingen vad det gäller textning i SVT har fått fart de senaste åren, men sedan avtog det igen.
Större delen av de 1,5 miljon svenskar som är döva eller hörselskadade behöver undertexter. Det är cirka sjutton procent av befolkningen. Om de i ett tankeexperiment omvandlades till väljare för ett riksdagsparti hade de varit Sveriges fjärde största parti.
Om tankeexperimentet även räknar in andra som troligtvis har nytta av undertexter blir det ännu mer intressant. De som har svenska som andraspråk, kognitiva svårigheter, språkstörning eller bara är lite trötta. Då skulle vi teoretiskt nog nå ett procenttal som riksdagspartierna bara kan drömma om.
Automatisk textning av direktsändning finns likväl som att det går att anlita skrivtolkar. Ändå används inte möjligheten fullt ut. Inte ens förinspelade inslag har alltid pålitlig textning. Den förbättrades väldigt mycket under pandemin, men har sedan avtagit mer och mer.
Onödigt, ungefär som en riktningsskylt som ingen kan läsa.
Tillbaka till mina efterlängtade valssedlar på punktskrift. De kom till mig med posten idag. Jag slet upp kuvertet men jag blev besviken. Där i fanns enbart partivalsedlar. Det finns alltså inga valsedlar jag kan personrösta med.
Jag blir tvungen att välja. Välja mellan punkt eller person – varför då i hela jäkla fridens namn?
