Man kan ju lätt se att bloggen inte fått så mycket av min uppmärksamhet av mig under en längre tid. Min familj går gendom något stort och jobbigt. Eftersom det inte handlar om mig kan jag inte skriva om det här. Det är någon annans berättelse att berätta, även om det genomsyrar hela mitt liv också.
Nu har jag bestämt att jag ändå ska försöka skriva om mig själv. Även om jag inte kan skriva om det jag går igenom. Framför allt kan jag skriva om mina planer för framtiden. Planer jag grunnat på i något år. Planer att verkställa en dröm jag haft sen jag var si så där 20 år. Skriva skönlitteratur. Jag började förbereda möjligheterna i våras. Under de senaste två veckorna har jag varit övertygad om att tvingas avbryta innan det ens börjat. Men nu. Igår. Då kom jag fram till att inget skit ska stoppa det här. Jag orkar visst. Jag vill visst. Jag kan visst! Fr.o.m. 1 september är jag tjänstledig från mitt jobb och sätter igång med en kurs på skrivarakademin i Stockholm. Jag kommer extraknäcka som frilansande journalist och via ett projekt på Kännbart.
För att fira det hela och boosta mitt ego rakade jag av håret och stylade upp mig lite. Nu jäklar…
