En vän berättar att hennes bonusdotter gått in på en restaurang med sin döva pappa. Kvinnan i kassan ser att de tecknar med varandra och frågar dottern “Oj, vad är det för fel på honom?” Flickan svarar raskt “Det är inget fel på honom. Han är döv. Vad är det för fel på dig?”
Så. Jävla. Bra. Om någon har mage att säga något sådant till mitt barn någon gång hoppas jag att hon ser på det likadant. Att hon inte skäms för mig, utan den som sa det.
