En del av mig känner “Men kom då. Jag har inte ett skit att dölja ändå. Jag sköter mig ju.” för att jag är trött på misstänksamheten som riktas mot oss assistansanvändare. Resten av mig känner att det här är så kränkande att jag bara vill lägga mig och dö. Ibland kommer vetskapen att jag har den här sjukdomen för resten av mitt liv. Bara kommer bli sämre och alltid kommer fortsätta att behöva andra människor för att sköta mig själv för resten av livet. Då får jag panikångest. Sen kommer den där människan och säger att “Hade jag personlig assistent skulle kanske jag också vilja ha så många timmar och så mycket hjälp som möjlig”
Fint, vi byter. Du får gärna min dygnet-runt-assistans, men då får du ta min obotliga sjukdom också och behoven den för med sig. Då känns det nog inte lika lyxigt längre.
Stig Olsson skrev alltså ett öppet brev till FKs generaldirektör Ann-Marie Beger, med denna text:
Med anledning av hur du uttryckt dig i en artikel i DN igår (22 april) så bara måste jag skriva till dig. Jag förutsätter att du godkänt artikeln innan den publicerades, till allmänhetens beskådande. Hur är det möjligt att en person som är chef över en statlig förvaltning som Försäkringskassan kan uttrycka sig på ett så olämpligt och nedsättande vis, som du gjort, är för mig en gåta. Är du ens i närheten av att förstå och inse vad det är du gör genom att säga: “”Hade jag personlig assistent skulle kanske jag också vilja ha så många timmar och så mycket hjälp som möjligt””? Tror du verkligen att vi med stora hjälpbehov med vett och vilja åsamkat oss själva livslånga lidanden och stort hjälpbehov? Tror du vi själva sticker ut våra ögon, ger oss själva skador när vi fortfarande ligger i våra mödrars mage, injicerar oss själva med livsfarligt vaccin som små barn, själva förgiftar oss med farliga livsmedel som ger oss mentala bokstavskombinationer etc? Tror du vi tycker att det är roligt eller skönt att behöva hjälp i duschen, gå på toaletten, laga mat, städa, diska, handla, klia sig på ryggen, få på sig skorna, klä på sig, ja att inte klara något alls själv, att leva utanför samhället, inlåst i våra egna hem, och dessutom bli omskrivna som lata, odugliga och t o m kriminella? Tror du vi tycker det är kul att leva med en ekonomi som gör det omöjligt för oss att ha ett liv med samma livskvalitet som alla andra? Dessutom… som om inte detta vore nog… Du hävdar också följande… och jag citerar igen: “”I dag får inte Ivo gå in oanmäld i någons hem och utföra tillsyn av assistansen och vi bör få en diskussion om att införa den möjligheten””. Hur är det möjligt att en statens tjänare, vilket du är, vill ha rättigheter som inte ens vanliga svenska poliser inte har? Finns det hos FK en önskan att införa rena gestapofasoner i Sverige där det bara är att storma in i hjälpbehövande människors hem med stormtrupper, i avsikt att försöka hitta en felaktigt använd skattekrona? Kan du/ni inte ens hitta en enklare och mänskligare hantering av de brott som oftast begås av de stora fifflarna, nämligen riskkapitalbolagen än att bryta er in i oskyldiga människors hem? Vad gäller dessa storföretag så har du än en gång fel i artikeln. Så här säger du själv och jag citerar igen: “”Att kontrollen i assistansen har varit eftersatt beror på att samhället såg annorlunda ut när den här lagen kom. Då fanns till exempel inte riskkapitalister i välfärden””. Du borde känna till att ett av de största företagen, Attendo, startade redan på 80-talet och var ett av de första storföretagen att etablera sig inom LSS. Slutligen, varför anser du det acceptabelt att, om och om igen, förleda svenska folket beträffande de av dig påstådda kostnaderna för LSS när du är mycket väl medveten om sanningen, eller? Här är fakta: Den av dig/er påstådda kostnaden, för LSS, på ca 30 miljarder är en bruttokostnad. Ändå lyckas du i en och samma artikel slänga ur dig två belopp, 30 miljarder och 22 miljarder. Det är också märkligt. OK, tillbaka till dina 30 miljarder. Fakta är att nettomässigt kostar LSS samhället bara knappt 4 miljarder. Detta i och med att drygt 87% av bruttokostnaden åker tillbaka in i statskassan omgående i form av skatter, arbetsgivaravgifter, konsumtion, moms mm. Dessutom och lika viktigt är att staten, via LSS, för dessa knappt 4 miljarder också får ca 100 000 arbetstillfällen och det är mängder av både unga vuxna svenskar och nytillkomna invandrare som ges en chans till egna jobb, som ges möjlighet att skapa egna liv på egen hand, flytta hemifrån och bli en bidragsfri del av samhället. Och som om inte det var nog så kan många av oss med hjälpbehov också fortsätta jobba, alternativt komma ut i jobb. Är inte detta värt ganska mycket? Jag hävdar att, vid en objektiv och korrekt beräkning skulle man komma fram till att vi med LSS faktiskt är samhällsekonomiskt lönsamma, till skillnad från vissa statliga myndigheter som FK och AF. Jag förväntar mig dels en ursäkt till alla oss med LSS och dels en förklaring till dina förvrängningar av siffrorna, din oerhört negativa attityd till människor med hjälpbehov, din mycket märkligt positiva attityd till övergrepp mot de mänskliga rättigheterna vad gäller oss funktionsnedsatta och din medvetna förvrängning av sanningen! Solna 160423 Stig Olsson
Läs artikeln här.
