Äntligen går sommaren mot sitt slut! Nä, det där menade jag inte. Jag älskar sommaren och skulle helst ha sommar året om. Egentligen menar jag nog att äntligen är alla semestrar slut! Alltså, jag vill ju inte vara missunnsam på något vis, men det finns vissa nackdelar med sommaren. Kompisarnas småbarn ska potträna och kissar på sig, värmen gör det blir outhärdligt att använda sina älskade 20-talshattar av ull och man måste övertyga barnet om att glassbilen bara är en vanlig buss. Ja, det och semestrarna då. Hela samhället loggar ut under juli. Glöm habilitering, glöm kontakt med läkare och glöm kontakt med handläggaren på what-ever-myndighet.
Därför känns det väldigt skönt att samhällsapparaten sakta rullar igång igen. En annan som just återvänt från semestern är min samordnare på det assistansbolag jag är kund hos. Som vanligt möts hon av ett visst kaos. Under hennes fyra lediga veckor har sommarvikarien hunnit sjukskrivas heltid, 3 nya vikarier har anställs och en ska sluta.
Eftersom samtliga vikarier helst jobbar kvällar ska vi göra ett nytt grundschema med kortare arbetspass. Vi måste hitta en ny ordinarie assistent. Det är helt klart skönt att hennes semester är slut. Nu vill jag bara att min ögondoktors semester, min psykologs semester och min audionoms semester ska vara över också.
