Igår var assistenten som skulle jobba kväll sjuk, så Sven vikarierade. Ottilia sov hos en kompis så vi passade på att ta en mysig middag på stans nya italienska restaurang Fratelli. Minipizza som förtugg och sparrisravioli med ostsås var inte dumt alls, speciellt inte med amaronevin till. Mums! En specialité på det där stället är att de serverar pizza med nutella och jordgubbar på som dessert. Bläh! Jag är en riktig sucker för nutella, men på pizza? Bläh!
Sven -Du ska inte ha en då? Jag – Nä du, jag äter bara nutella med sked direkt ur glasburken. Att lägga den på saker förstör bara. Sven -Det der så äckligt ut när du gör det. Jag -Va? Sven -Jag kräktes nästan första gången jag såg dig äta nutella. Det såg ut som… bajs. Faktiskt. Jag -Det var det dummaste jag hört. Bajs? Sven -Ja… bajs. Så äckligt. Jag – Åh, vad sugen jag blir på nutella nu. Nomnom. Sven – Uhhh! Jag -Men sluta! Kladdkaka är ju också kleggigt. Vi gjorde jämt kladdkaka när vi precis blivit ihop. Sven – Den har ju en hård skorpa på. Inte alls samma sak. Jag -Hård skorpa ovanpå bajsgegget så är det okej? Sven -Ja. Jag – Skål för vår romantiska kväll då!
