För drygt 10 år sen hände det traumatiska grejer i mitt liv. Jag drabbades av plötslig dövhet på mitt ena öra. Jag var redan gravt hörselnedsatt, men det som gjorde händelsen omvälvande var att det var mitt “bra” öra som jag blev döv på. Det var första gången jag upplevde mig själv som döv.
Hörselimplantat
Ett halvår senare opererades ett implantat in till min hörselnerv, och en månad efter det började en ny resa. En stor förändring. Så här 10 år senare känns det en aning absurt, men också som något som stärkt mig som person. Som ljudanvändare och som teckenspråkig. För mig har de gått hand i hand och det är en kamp jag fortfarande kämpar med.
Firande
Många funkisar firar dagen de fick ett hjälpmedel eller insats som räddade eller förändrade deras liv. Det känner även jag, att jag nu för första gången vill göra.
– Jag kommer lyfta, prata om, och diskutera ämnet.
– Jag kommer designa lite roliga produkter som tilltalar mina fellow CI-syskon.
– Jag kommer leka med ämnet elektronik i kroppen och att vara CIborg. Skapa en utklädnad av elektronik från gamla trasiga hjälpmedel och annat tjafs. Det kommer en grym fotografering!
– Jag kommer ha en fest!
