Internationella kvinnodagen 2021

Idag har allt mitt fokus legat på jämställdhetsfrågor. Mina tankar har vandrat kring strukturer inom och omkring kvinnorörelsen medan jag ägnat mig åt en av mina favorithobbys: bakat kakor utifrån min mormors recept. Någon fysisk demonstration är det förstås inte tal om idag så jag har samlat ihop tio punkter av viktig vetskap för dig ur mitt perspektiv.

Jaha, och vad ska jag göra med det sen tänker du. Diskutera vidare, dela på sociala medier, inspireras och känn din fightingspirit växa. Vill du göra skillnad så donera pengar till Kvinnojouren där du bor eller bli världsförälder åt ett barn hos Unicef.

10 viktiga vetskaper om kvinnokampen, fittan och patriarkala strukturer

1 I år “firar” kvinnlig och allmän rösträtt 100 år, men 1921 fick faktiskt enbart 55% av befolkning rösta. Åldersgränsen var 23 år. Folkslag som t.ex. romer och samer fick inte rösta. Antingen för att de saknade bokföringsadress eller var “befriade” från att betala skatt. Funkisar var vanligen placerade på institution och hade därmed ingen rösträtt. Det dröjde ända till 1989 innan omyndighetsförklaringen avskaffades. Innan vi säger “Grattis Sverige till 42 år med allmän rösträtt” kommer vi dock behöva skapa en välfärd som gör att alla som vill praktiskt också har möjligheten att ta till sig kunskap och information på ett anpassat sätt. Att fysiskt kunna delta i samhället, påverka politiken och rösta kräver för många av oss hjälpmedel och LSS-insatser.

2 Klitoris “upptäcktes” år 1559 med det dröjde tills år 1998 innan hela klitoris anatomi blev kartlagd. Vi hade människor (män) på månen år 1969 och det innebär också att internet är äldre än klitoris i sin helhet inom vetenskapens värld.

3 Feministiska förmödrar är inte alltid så feministiska när det kommer till funktionsmaktsordningen. Ellen Key och Alva Myrdal är två exempel på dessa. Ellen Key var för tvångssteriliseringar och att direkt efter förlossning avliva funktionshindrade barn med giftig injektion för att de inte skulle bli en belastning.

5 Kvinnodagen 8 mars instiftades 1910 av socialistiska rörelsen “Andra internationalen.” 1977 beslutade FNs generalförsamling att den skulle ingå i deras högtidskalender vilket gjorde den internationell. En dags av 365 att uppmärksamma de mänskliga rättigheter som kvinnor ännu inte inkluderats av runt om i världen. Men inte ens i kvinnokampen inkluderas alltid alla kvinnor.Vissa grenar av feminismen anser t.ex. fortfarande inte att transkvinnor får delta på samma sätt som cis-kvinnor trots att de utsätts av samma våld och förtryck.

6 Över 70 år tog det från att kvinnor fick “rösträtt” innan svensk riksdag uppnådde det som räknas som jämn könsfördelning. (60/40) Idag har riksdagen jämn fördelning men inom partierna ser det väldigt olika ut. Vid senaste riksdagsvalet valet representerades kvinnor till MP med 75% och V 68%, medan de i KD enbart utgjorde 27% och SD 29%. Hur många politiker med synliga funktionshinder hade den folkvalda riksdag samma år? Noll!

7 Fortfarande förekommer könsstympning för att kontrollera kvinnors kropp och sexualitet. 3,9 miljoner flickor könsstympas varje år i världen. Ingreppet sker ofta utan någon bedövning och innebär i värsta fall att alla yttredelar som blygdläppar och klitorishuvud avlägsnas och att slidöppningen sys ihop med bara en öppning på någon cm. I Somalia könsstympas 97% av alla flickor. Övergreppet är vanligast i Afrika och Mellanöstern. Det är olagligt i Sverige, men förekommer även här. Vanligast på barn mellan 4-14 år, men ingrepp på spädbarn och även vuxna inför giftemål eller i samband med förlossning sker också.

8 Lika lön för lika arbete är lagstadgat, ändå löneklyftan i Norden 15,4 procent. Hur går det till när 61% av de som tar ut examen för högre utbildning är kvinnor? Trots att de har högre utbildning är endast var tredje chef i Sverige kvinna. Pappor tar endast 25% av föräldraledigheten. Samtidigt så tar kvinnor fortfarande större ansvar för obetalda hemarbetet och vård av anhöriga.

9 Restriktioner på grund av corona har lett till att kvinnor utsatts mer för våld i och utanför hemmet. Enligt FN har våldet ökat med ca 30 % tillgängligheten till hjälp måste också ses ur ett normbrytande perspektiv.

10 När samhällen stänger ned i samband med corona är det kvinnor som drabbas hårdast. Fler män dör av corona än kvinnor, men fler kvinnor har blivit sjuka av Covid-19. Lockdowns, ekonomikris och skolstängningar drabbar kvinnor hårdare än män. Ökad psykisk ohälsa slår också hårdare mot kvinnor.