15 januari Tiden i Thailand går fort, men Internet går låååångsaaamt. Minns ni hur man på nittiotalet satt framför dumburken och tålmodigt kunde få vänta 20 minuter innan en man fick fram en hemsida. Gång på gång hängde sig hemsidan och man svor och tryckte på uppdaterarknappen om och om igen. Japp, så är det att grejja med bloggen nu. Bilderna kan jag lägga upp via mobilen i alla fall när det inte krånglar. Ibland kan det gå ett par dagar innan man alls får kontakt med bredbandet. Man får bara ha tålamod och vänta tills det kanske funkar.
I fredags var vi på ännu en grupputflykt. Vi åkte i en bättre buss den här gången med bälten. Tack och lov. Vi åkte och tittade på en elefantshow. Innan den skulle börja fick man möjlighet att sitta upp på elefantryggen. Jag tvekade en halv sekund över om jag skulle kunna komma upp sen kravlade jag mig upp med lite hjälp. Det var en stor elefant. Hans elefantkompis tyckte jag såg lite varm ut och sprutade vatten på mig med snabeln. Tack, nu luktar jag säkert gott! Elefanten som Ottilia och sven red på stegrade sig. Det var en härlig och svindlande känsla att sitta där uppe. Vi köpte en stor korg med bananer inför showen. Efter varje nummer kom elefanterna fram och fick dem i belöning av Ottilia och andra “barn” i publik. (Vem blir inte barn igen när man kelar med en elefant?)
Det fanns krokodiler och ormar också, men deras show skippade vi. Jag och Ottilia matade stora äckliga fiskar med nappflaskor. Surreal!
Kommer lägga upp bilder på galenskaperna när jag kommit hem.
